vändningsförsök i helsingborg
Igår var det dax för vårt vändningsförsök.
Vi skulle vara i på sjukhuset kl. 8.45 så begav oss hemifrån vid 7 tiden. Tänkte att det var bättre att vara ute i god tid eftersom vi inte hade någon aning om vart vi skulle. Redan i bilen började jag gnälla om att jag var hunrig, inte lätt att vara fastande och gravid ;). Man måste vara fastande om man skulle behöva gjöra ett akutsnitt om barnet inte mår bra efter vändningsförsöket.
Vi hittade iaf vart vi skulle och fick vänta i väntrummet ett tag. Är verkligen skit dumt att inte alla sjukhus/vårdcentraler har samma datasystem så att de bara kan slå in ens personnummer och få upp all ens sjukdomshistorik. Nej då måste man läggas in på nytt bara för att vi inte har varit i Helsingborg innan, super dumt! Sen kom iaf en läkare och hämtade oss och vi gjorde ett UL. Han mätte i en halv evighet, men känns skönt att dom är noggranna. Han kom iaf fram till att bebisen fortfarande låg i säte, men oxå att han var lite liten. Han vägde 2,1kg och vid den här tiden ska dom ligga runt 2,8. Men han kollade flödet i navelsträngen och moderkakan och det såg jätte bra ut, precis som det gjör i läroböckerna sa han ;). Vi kom fram till att vi skulle fösöka vända på honom. Vi fick vänta i dagrummet på BB, tur att där fanns tv för var riktigt drygt o vänta.
Vid typ kvart i 11 kom en sköterska som tog in oss på ett rum. Jag fick byta om till sjukhus kläder och fick en nål i handen. Fick dropp eftersom jag fortfarande var fastande och inte hade ätit sen typ kl. 18 kvällen innan. Det gjorde fasen ont att få nålen i handen :(. Jag fick sånna band på magen där dom mätte bebisens hjärtljud med CTG-övervakning. Sen fick vi vänta igen, i en halv evighet.... Kl 13.00 kom det en doktor, det var han som skulle vända på bebisen. Han ville gjora ett nytt UL eftersom det var han som skulle göra vändningen ville han titta hur det såg ut själv. Han fick det till att babisen var ngt större än den andra Dr. Men det kunde man aldrig veta ordentligt förens bebisen kommer ut sa han. Sen var det dax för vändning. Jag fick bricanyl insprutat i nålen i handen och fick rejäll hjärtklappning. Micke höll mig i handen. Dom tryckte och drog, de försökte 3 gånger men lyckades inte få runt honom. Han var halvvägs nån gång, men sen tappade de greppet om huvudet o han åkte tillbaka igen. Dom kollade hjärtljuden igen och kollade med UL så han mådde bra.
Sköterskan kom in med mackor o dricka, var dom godaste ostmackorna jag ätit på länge. Shit va hunriga vi var, kl var juh typ 3... Sen kom doktorn och sköterskan och pratade med oss om hur vi ville göra. Kejsarsnitt eller föda i säte. Kejsarsnitt var alternativet för oss, känns säkrast för både min och bebisens del. Så den 31 mars ska vi skrivas in och den 1/4 är det dax för planerat kejsarsnitt. Kom inte ifrån sjukhuset förräns klockan nästan var 16.00, så blev verkligen en heldag...en otroligt jobbig sådan.
Får erkänna att kejsarsnitt känns så där kul. Man har liksom hela tiden varit inställd på att föda normalt. Lr först var moderkakan i vägen, men sen den flyttade sig så fick man hopp om en vanlig förlossning. Känns lite som att man blir snuvad på upplevelsen att föda fram sitt barn. Men jag väljer att avstå från den upplevelsen och gör det som kommer bli bäst för både mig och vår bebis.
Långt inlägg, sorry! Men tvungen att skriva av sig ibland...
puss!
Vi skulle vara i på sjukhuset kl. 8.45 så begav oss hemifrån vid 7 tiden. Tänkte att det var bättre att vara ute i god tid eftersom vi inte hade någon aning om vart vi skulle. Redan i bilen började jag gnälla om att jag var hunrig, inte lätt att vara fastande och gravid ;). Man måste vara fastande om man skulle behöva gjöra ett akutsnitt om barnet inte mår bra efter vändningsförsöket.
Vi hittade iaf vart vi skulle och fick vänta i väntrummet ett tag. Är verkligen skit dumt att inte alla sjukhus/vårdcentraler har samma datasystem så att de bara kan slå in ens personnummer och få upp all ens sjukdomshistorik. Nej då måste man läggas in på nytt bara för att vi inte har varit i Helsingborg innan, super dumt! Sen kom iaf en läkare och hämtade oss och vi gjorde ett UL. Han mätte i en halv evighet, men känns skönt att dom är noggranna. Han kom iaf fram till att bebisen fortfarande låg i säte, men oxå att han var lite liten. Han vägde 2,1kg och vid den här tiden ska dom ligga runt 2,8. Men han kollade flödet i navelsträngen och moderkakan och det såg jätte bra ut, precis som det gjör i läroböckerna sa han ;). Vi kom fram till att vi skulle fösöka vända på honom. Vi fick vänta i dagrummet på BB, tur att där fanns tv för var riktigt drygt o vänta.
Vid typ kvart i 11 kom en sköterska som tog in oss på ett rum. Jag fick byta om till sjukhus kläder och fick en nål i handen. Fick dropp eftersom jag fortfarande var fastande och inte hade ätit sen typ kl. 18 kvällen innan. Det gjorde fasen ont att få nålen i handen :(. Jag fick sånna band på magen där dom mätte bebisens hjärtljud med CTG-övervakning. Sen fick vi vänta igen, i en halv evighet.... Kl 13.00 kom det en doktor, det var han som skulle vända på bebisen. Han ville gjora ett nytt UL eftersom det var han som skulle göra vändningen ville han titta hur det såg ut själv. Han fick det till att babisen var ngt större än den andra Dr. Men det kunde man aldrig veta ordentligt förens bebisen kommer ut sa han. Sen var det dax för vändning. Jag fick bricanyl insprutat i nålen i handen och fick rejäll hjärtklappning. Micke höll mig i handen. Dom tryckte och drog, de försökte 3 gånger men lyckades inte få runt honom. Han var halvvägs nån gång, men sen tappade de greppet om huvudet o han åkte tillbaka igen. Dom kollade hjärtljuden igen och kollade med UL så han mådde bra.
Sköterskan kom in med mackor o dricka, var dom godaste ostmackorna jag ätit på länge. Shit va hunriga vi var, kl var juh typ 3... Sen kom doktorn och sköterskan och pratade med oss om hur vi ville göra. Kejsarsnitt eller föda i säte. Kejsarsnitt var alternativet för oss, känns säkrast för både min och bebisens del. Så den 31 mars ska vi skrivas in och den 1/4 är det dax för planerat kejsarsnitt. Kom inte ifrån sjukhuset förräns klockan nästan var 16.00, så blev verkligen en heldag...en otroligt jobbig sådan.
Får erkänna att kejsarsnitt känns så där kul. Man har liksom hela tiden varit inställd på att föda normalt. Lr först var moderkakan i vägen, men sen den flyttade sig så fick man hopp om en vanlig förlossning. Känns lite som att man blir snuvad på upplevelsen att föda fram sitt barn. Men jag väljer att avstå från den upplevelsen och gör det som kommer bli bäst för både mig och vår bebis.
Långt inlägg, sorry! Men tvungen att skriva av sig ibland...
puss!Kommentarer
Postat av: erica
usch, låter verkligen inte som en rolig dag. =/ du får vända det till det mest positiva helt enkelt, förutom att du gör det säkraste/bästa för bebisen, så har du ett spikat datum. det är juh lite som att vänta på julafton när man va liten. och istället för att hålla på med en kalender i en evighets 24 dagar är det ju inte alls långt kvar =) tusen kramar på er!
Trackback
